Hej Pontus, välkommen till DJTK!

18 februari, 2021

Pontus Bergevi är ny chefstränare hos oss sedan första februari. Här berättar han hur han ser på klubben, utveckling och tennis i allmänhet.

Du har precis landat hos oss, vilka är dina första intryck?

– Jag känner mig fantastiskt välkommen och det känns väldigt inspirerande att jobba i en klubb igen. Särskilt i en klubb som vill satsa och utvecklas. Jag ser fram emot att vara med och skapa struktur och en tydlig röd tråd för spelare i alla åldrar och på alla nivåer.

– Jag har redan hunnit sitta ned med alla tränare och intervjuat dem. Nu har jag fått en inblick i hur de ser på verksamheten och kan börja fundera på hur vi bäst ska utveckla klubben tillsammans. Jag är övertygad om att när alla är på den position som passar dem bäst, där de har sina styrkor, så kan vi göra något riktigt bra. Målet för våren är att vi ska ha en mall och struktur som vi tror på färdig; ”så här jobbar vi på DjTK, hit ska vi, och vi ska nå dit tillsammans”.

– Det viktigaste i min tränarfilosofi – och livsfilosofi – är att må bra och ha roligt. Det gäller både spelare och tränare. Kan vi göra det så blir allt så mycket lättare. Vi ska se till att det finns något för alla grupper, det finns så mycket olika saker vi kan göra för att alla ska känna att det händer saker för dem i klubben.

Berätta lite om dig själv och om din idrottsbakgrund

Jag har jobbat med tennis i över trettio år. Jag började i lilla Wä tennisklubb i Kristianstad. Sedan dess har jag jobbat i både små, mellanstora och stora klubbar, som idrottslärare, inom förbundet, i region Tennis Syd och nu tio år, varav de fem senaste på heltid, som chefstränare på riksidrottsgymnasiet i Båstad.

– Med åren har jag fått en bra inblick i tennisen på alla nivåer. Jag har även rest en hel del, både på ETA-, ITF- och Future-tävlingar. Det har gett mig en bra bild över hur tennisen ser ut i världen också. Vi behöver rannsaka oss själva, vi har ju inte fått fram så många duktiga tennisspelare de senaste åren. Men vad är det vi inte har lyckats med? Jag menar att vi helt enkelt missar för många enkla bollar. Vi behöver jobba med check points för att se till att spelarena får med sig de grundkunskaper de behöver för att kunna utvecklas under lång tid framöver. Min filosofi är rätt enkel, jag brukar rita en pyramid där basen är säkerhet och kontroll. På nästa nivå handlar det om att träna mer på på placering. Högst upp, i toppen, kommer power. Vi måste se till så att spelarna lär sig rätt saker i rätt ordning i rätt ålder.

– Men vi ska inte göra om allt, det finns väldigt mycket som redan är på plats i den här klubben. Det vi ska göra nu är att utveckla det vidare, tillsammans. Jag/Vi  har en tydlig plan för det arbetet. Redan veckan efter sportlovet kommer Ola Mårtensson, barn- och ungdomsansvarig på Svenska Tennisförbundet, hit för att se hur vi jobbar och hur vi tänker. Vill man utvecklas och tänka nytt så är all hjälp och input man kan få värdefull. Både utifrån och internt här i gänget.

– Jag kommer också att trycka mycket på kommunikation. Ju tydligare information vi kan ge, och ju bättre framförhållning vi kan ha, desto bättre blir det.

Vi är nog många i klubben som känner igen dig från Båstad. Berätta varför…

Jag har drivit Wilson Tennis Camp i trettio år. Det gör att jag känner många här, vilket är väldigt roligt och gör att jag känner mig välkommen. Nu är jag anställd här i klubben, men kommer att fortsätta driva Wilson Tennis Camp.

Hur kommer det sig att du flyttar hit, till Stockholm och Djursholm?

– Jag är 55 år nu, har både barn och barnbarn i Stockholm och kände att det vore kul att göra en ny resa, prova något nytt. Min fru är lärare och kommer att flytta upp till hösten. Nu provar vi Stockholm, men kommer att vara i Båstad på somrarna. Att jag hamnade just här i DJTK har mycket att göra med att jag känner Peter väl och att vi velat göra något tillsammans länge. Och att det är en klubb som vill utvecklas och har ambitioner, vilket jag ser som utmanande.

Vilka är det i första hand som kommer att få träna med dig?

– Min tanke är att använda våren till att skapa mig en generell inblick i verksamheten, i alla grupper. Sen kommer jag att jobba med tävlingsgrupperna och även resa med dem. Men det kommer att bli en del vuxenträning också. Och förhoppningsvis både vuxenläger och clinics.

Alla tränare har sin käpphäst, vilken är din? Vad är typiskt för din tränarfilosofi eller stil?

– Var noggrann i allt du gör. Om vi kan få våra elever att vara noggranna i varje slag de slår så kommer alla att bli bättre. Det är inte antalet timmar som du tränar som är viktiga utan vad du gör på varje slag, ”står vi rätt så slår vi rätt. Det som du är bra på ska du träna mer, för det är roligt och då blir man ännu bättre. Två bra frågor att ställa sig efter varje träning och match är: Vad gjorde jag bra? Vad kan jag göra bättre?

Hur ser du på samarbetet mellan föräldrar, spelare och tränare?

– Jag har jobbat parallellt som idrottslärare i tio år. Det lärde mig mycket om hur olika människor är och om hur man möter olika både elever och föräldrar. Med ett teamwork där vi hjälps åt blir allt lättare för alla parter.

– Vad gör du helst när du inte står på eller vid en tennisbana?

– Jag gillar att träna själv också. Älskar utförsåkning och att gymma och svettas. Och att spela tennis själv. Jag har spelat oerhört mycket med min son och försöker hålla igång. Och så är jag väldig travintresserad också. Jag är en riktig idrottsnörd helt enkelt, jag gillar all idrott. HIF och Rögle ligger mig varmt om hjärtat. Det tuffaste med att vara spå jobbet här i DjTK har varit att stå ut med alla djurgårdare. Annars har jag verkligen känt mig välkommen…

Om jag skulle möta dig på banan, hur ska jag göra för att vinna?

– Ja, det är ju frustrerande att bli äldre…, man är inte lika snabb längre. Så stoppbollar är effektivt på mig. För tjugo år sen gick man ut och tog backhanden, nu blir det en defensiv slice istället…


Tack Pontus, vi ses i hallen!

Tips!

Pontus är själv tennisförälder och vet hur tufft det kan vara, men också hur viktigt föräldrarnas engagemang är. I podden Tennis Podcast (avsnitt 44) kan du höra Linus Ericsson intervjua Pontus om hur han ser på föräldrarnas roll, och hur samarbete mellan spelare, föräldrar och tränare bör se ut, bland annat.

 

Text: Annika Juhlin